Tietzes- inte som jag trott

Efter julen kom det smygande, lite grann bara som en påminnelse om att det är dags att stressa av. Jag tänkte att det kommer att gå över.. Någonstans så hoppades jag att det var borta för alltid men samtidigt så visste jag inom mig att det inte var så.
Hoppades att det var på grund av förkylningen som smärtorna gjorde sig påminda, varje andetag som är lite djupare känns i bröstbenet. Värkande, brännande snabbt övergående när andetaget passerat.
Jag måste träna på att andas på rätt sätt för det kan troligen vara en faktor som påverkar.

Det verkar som att när man frågar finns det ingen som vet vad orsaken är till detta tillstånd utan det är mycket troligen,verkar som, osv. Så att få bort det som orsakar Tietzes är svårt.

När man under en lång tid har planerat och jobbat mot ett mål känns det ganska tungt när jag inser att jag inte kommit ett steg närmare målet. De variabler som spelar in är eller kan jag inte påverka hur som helst. Orken kan tryta ibland och motivationen är låg men inom mig så är jag otroligt enveten och vägrar  att ge upp, så länge man fortfarande försöker så har man inte misslyckats.

Det finns alltid vägar att gå men det är inte alltid som vägarna passa det jag vill, utan då får jag ta en omväg. De energitjuvar som finns bottnar nästan alltid i oärliga kommentarer och en skenhelighet, att de tror på att jag inte kan se genom dem utan att jag går på deras fasad som de fortsätter uprätthålla..... men de kommer till insikt en vacker dag, troligen står inte jag och väntar på dem men det blir deras fall..

Jag försöker att lägga energi på de som står mig nära och som ger mig mer ork, min plan för min framtid har inte ändrats nämnvärt utan jag kommer fortsätta jobba mot den, föredrar att se saker som sker ur ett positivt perspektiv.
Vissa dagar är bättre än andra, ångesten är en ständig följeslagare som jag försöker bli av med, de tankar som kommer är oftast lätta att resonera bort, andras ord är svårare att resonera bort då jag inte känner till baktanken med deras ord, De ord som jag återkommer till är att jag kan bara beklaga andra människors oförmåga att sätta sig in i andra människors situation och deras rädsla för att vara sig själva. Det är en sak att vara oärlig mot andra men att vara det mot sig själv, skada bara dig själv i slutändan.
 

Cleo

För några månader sedan tog vi hand om en katt som behövde nytt hem. Flytten tog hårt på hennes tillit till människor och den katt vi fick var motsatsen till den vi hört om. Kom inte närmare än ca 10 meter och hon sprang om vi närmade oss.  Vi fortsatte prata med henne när vi såg henne men försökte inte fånga henne.  Vid några tillfällen råkade Cleo vara i sadelkammaren när vi kom in ovh då tog vi upp henne. Det var inte populärt alls till en början men hon tillät sig att spinna lite sen släppte vi ner henne. Sakta så märkte vi att hon sprang inte så fort vi kom utan hon stannade för att se vad vi gjorde. Vi fortsatte som tidigare och prata, locka och klappa när vi lyckades ta henne. 

Idag när jag kom ut till stallet så satt hon i sadelkammaren och jamade när jag pratade med henne. Hon sprang inte. Jag erbjöd henne mat och klappade henne... Så  mysigt det var 😀

Examen och legitimation..Jobb-Nytt liv!

Ja då var allt färdigt!
Många år tog det men nu är det klart. Min examen och legitimation har jag nu fått och avslutningsvis en tillsvidare anställning. Känns så gott att äntligen kunnat ro det hela i hamn.
Vägen var inte lätt och till viss de har jag fått betala ett högt pris.

Min dröm under många år var ju att driva ett inackorderings-stall. Kunna ha det det vid sidan av ett halvtidsjobb som lärare. Den planen gick förlorad likaså relationen.Det lärde mig att det är så viktigt att man kommunicerar med varandra och hjälps åt. Gör man inte det så tappar man först lite men sen sakta men säkert faller allt i bitar. Min kropp tog mycket stryk av den stress som det medför att sköta barn och hästar samt hushållet själv. När jag tänker efter tog nog psyket den värsta smällen då jag formligen gallopperade in väggen. Jag hann inte själv se det. Men med facit i hand så räckte inte dygnets timmar till.
Klockan fem på morgonen gick jag upp för att ta ut hästarna, fodra och rasta hundarna. klockan halv sju väckte jag barnen och sju frukost. Lämna barnen och sen till skolan. Hem efter skolan mata barnen och sen stallet träna hästarna, mocka, läxor med barnen, kvällsmat, lägga barnen och eventuellt träna färdigt hästarna om det inte var gjort för att runt tio i bästa fall natta hästar, för att sätta sig med skolarbetet. Lägga sig vid tolv eller ett. Vanligtvis vaknade jag vid tre eller fyra av vad jag nu vet, ångest rivandes  kroppen. Det är dessa timmar jag kallar ångest timmarna.

Efter många svåra beslut och sjukskrivningar  så fick jag hjälp. Det var då jag insåg att jag måste göra något radikalt för att orka med mitt liv. Starta om från början med helt andra saker i focus och framför allt minska antalet hästar.  Flytten gick till en god vän som hjälpte mig att ta mig igenom de första månaderna. Sakta men säker tog jag mig upp igen från träskets botten.
Vägen till att hitta tillbaka till mitt liv tog några år men jag är idag glad för att jag orkade avsluta mina studier och ta mig fram till det jag har idag.

Så många trådar att knyta ihop.

Nu har jag kommit så lång att jag är klar med min utbildning, det tog nästan nio år, trodde inte att det skulle ta så lång tid. Nästa sak att klara av var ju att få ut min examen. Det visade sig vara mer komplicerat än vad jag trodde.
Alla poäng är inlämnade men det ska harvas lite i systemet och synas noga från alla parter, sen ska själva examensbeviset ordnas. Ansökan ska göras och det är noga med hur den ska formuleras.
Så parallellt med att jag jobbar måste jag fixa det sista med Högskolan. Som om det inte räckte med det så behöver jag söka ny tjänst då min nuvarande löper ut i början på juli...

Hade hoppats på att slippa söka ny tjänst så snart men så blev det inte. Det är många trådar att knyta ihop och mina elever får snart sommarlov och deras omdömen ska vara klara, så mycket  annat som måste fixas och få ordning på.

Får se vart det bär av till hösten, skolor finns det gott om men konkurrensen är svår speciellt när en del jobb som läggs ut redan är tillsatta då det finns personal på skolan som är tänkt till den. Men kommunen måste lägga ut tjänsten ändå. Så onödigt kan tyckas men så fungerar det...

Ute skiner solen och efter nattens oväder känns det bara underbart att det klarnade upp.
Nu är det full fart och jag ska iväg för att fullfölja min arbetsdag.

Silvershampo, Sommarbete & Studier

Nu är snart slutet på mina studier på högskolan över. Som det ser ut har jag bara en termin kvar innan jag tar examen, det är dock en del arbete kvar innan jag nått dit. Kursen som jag läser nu handlar om bedömning och IUP. Den känns lite mastig och tung men det är så det brukar vara.. De arbeten som jag har komplettering kvar på måste in, så det är lite stressigt.
På våren är det så mycket att hinna med, hagarna ska kollas över och helst ska det planteras lite blommor i det som kallas trädgård. Jag tror att jag helst haft hästarna i trädgården så jag sluppit fixa den. Har inte riktigt den tiden. Det är klart att jag vill ha en fin trädgård men den är lågt prioriterad. Hönshuset behöver få sig ett lyft nu i sommar då det kommer flytta in lite djur där i år, kaniner och dvärgkochin. Målning och byte av panel. det är ju fler byggnader som behöver målas....

Nu efter många år som rödhårig och brunett, ibland svarthårig, har jag återgått till det blonda.. Ja snart iallafall. Det blev lite blåa toner efter sista blekningen och det hade jag inte haft förut, ganska klädsamt..
Efter en del letande och konsulterande blev det till att investera i silvershampoo. Så nu kanske det blir lite ordning på det.  får väl se hur det blir, det är mycket inpackningar för att hålla håret vid liv.

Vi kommer som sagt att få lite fler husdjur här hemma och får vi ordning på det så kommer det att i framtiden införskaffas några discusar till scalarerna i akvariet. Dessa vackra fiskar från amazonas är såå vackra. däremot så kräver de enorm plats så man kanske borde skaffa ett 750 l akvarium, men vart får man plats med det??.. discusar eller inte så kräver de massor av skötsel och jag behöver läsa på lite om utfodring och miljö.
Nu blir det till att plugga och skriva pedagogiska planeringar.

Smärtsam andning

När jag vaknade i torsdags morse trodde jag först att jag fått lunghinneinflamation. Det gjorde så fruktansvärt ont när jag andades så djupandning var otänkbart. Efter besök hos läkare och senare även akuten så kunde läkaren konstatera att det var ingen inflammation eller stroke, hjärtinfarkt eller liknande. Jag fick helt enkelt återkomma om besvären kvarstod efter några dagar. Hemma igen så konstaterade jag att något måste göras omgående så snart som möjligt. Efter en jobbig natt så ringde jag några samtal och fick en tid till rygg och ledkliniken, där konstaterade de att musklerna i ryggen var så spända och massor av knutor så de hade låst sig så illa att musklerna låste bröstbenet och jag fick svårt att andas.

Jag trodde nästan inte att man kunde få så ont av muskelknutor/låsningar men så fel jag hade..
Natten mellan lördag och söndag vaknade jag av smärta och jag har aldrig känt något liknande, efter att ha haft fibromyalgi i fler år så är smärta i kroppen inget nytt, smärta som däremot påverkas av andningen  var mycket obehagligt för att inte säga skrämmande. Den timmen innan jag fick bukt med det onda var en mycket lång och plågsam timme, kroppen skakade av smärta och tårarna rann.Vetekuddar och varma handdukar servade mannen mig med och till slut kände jag medicinerna göra nytta och smärtan byttes ut mot en tung surrande känsla, sen kom sömnen som en befrielse.
Söndagen avlöpte ganska bra så även måndagen, då var det dags för en ny omgång på kliniken. Det hade blivit bättre och behandling fortskred. Nu såhär i efterhand när det känns bättre och andas inte gör ont så måste jag ta bättre hand om min kropp. Det är så lätt att ta allt annat först och sätta sig själv i sista rummet. Men efter det som jag upplevt så uppmanar jag er alla som själva har lite ont att vänta inte för länge!!
Så nu ett tag framöver blir det liniment, vetekudde och behandlingar.
Gör det du måste för annars kan det bli mycket långvarigt och smärtsamt.
Var rädd om er :)

Bambi på hal is..

Vissa dagar så önskar jag att man kunde vara ute hela dagen. Saknar de långa underbara promenaderna. Har försökt gå ut och promenera det sista men det blir mest som Bambi på hal is. Det är inte så roligt att gå på löpbandet eller crosstrainern men vad gör man. Hoppas att den is som är kvar försvinner väldigt snart eller att det kommer ny snö. Har nu bestämt mig för att bli av med sötsuget och hålla mig borta från goda bakverk, godis och annat liknande, har inte varit helt lätt så vi får se hur det kommer att gå. Längtar till bättre väder så jag kan ta mig ut i naturen lättare.
Gå försiktigt där ute..