Smärtsam andning

När jag vaknade i torsdags morse trodde jag först att jag fått lunghinneinflamation. Det gjorde så fruktansvärt ont när jag andades så djupandning var otänkbart. Efter besök hos läkare och senare även akuten så kunde läkaren konstatera att det var ingen inflammation eller stroke, hjärtinfarkt eller liknande. Jag fick helt enkelt återkomma om besvären kvarstod efter några dagar. Hemma igen så konstaterade jag att något måste göras omgående så snart som möjligt. Efter en jobbig natt så ringde jag några samtal och fick en tid till rygg och ledkliniken, där konstaterade de att musklerna i ryggen var så spända och massor av knutor så de hade låst sig så illa att musklerna låste bröstbenet och jag fick svårt att andas.

Jag trodde nästan inte att man kunde få så ont av muskelknutor/låsningar men så fel jag hade..
Natten mellan lördag och söndag vaknade jag av smärta och jag har aldrig känt något liknande, efter att ha haft fibromyalgi i fler år så är smärta i kroppen inget nytt, smärta som däremot påverkas av andningen  var mycket obehagligt för att inte säga skrämmande. Den timmen innan jag fick bukt med det onda var en mycket lång och plågsam timme, kroppen skakade av smärta och tårarna rann.Vetekuddar och varma handdukar servade mannen mig med och till slut kände jag medicinerna göra nytta och smärtan byttes ut mot en tung surrande känsla, sen kom sömnen som en befrielse.
Söndagen avlöpte ganska bra så även måndagen, då var det dags för en ny omgång på kliniken. Det hade blivit bättre och behandling fortskred. Nu såhär i efterhand när det känns bättre och andas inte gör ont så måste jag ta bättre hand om min kropp. Det är så lätt att ta allt annat först och sätta sig själv i sista rummet. Men efter det som jag upplevt så uppmanar jag er alla som själva har lite ont att vänta inte för länge!!
Så nu ett tag framöver blir det liniment, vetekudde och behandlingar.
Gör det du måste för annars kan det bli mycket långvarigt och smärtsamt.
Var rädd om er :)

Bambi på hal is..

Vissa dagar så önskar jag att man kunde vara ute hela dagen. Saknar de långa underbara promenaderna. Har försökt gå ut och promenera det sista men det blir mest som Bambi på hal is. Det är inte så roligt att gå på löpbandet eller crosstrainern men vad gör man. Hoppas att den is som är kvar försvinner väldigt snart eller att det kommer ny snö. Har nu bestämt mig för att bli av med sötsuget och hålla mig borta från goda bakverk, godis och annat liknande, har inte varit helt lätt så vi får se hur det kommer att gå. Längtar till bättre väder så jag kan ta mig ut i naturen lättare.
Gå försiktigt där ute..

Meka bil och göra Ostkaka..

Helgen gick så otroligt fort. När jag började helgen med att fixa bromsarna på min Kia trodde jag inte att det skulle ta hela helgen...men det gjorde det. Tur att det finns kaffe!
 Det visade sig att bromsskivorna behövde svarvas och nya bromsbelägg var ett måste, sedan skulle det göras iordning och alla prylar skulle tillbaka på sin plats, tur att det fanns hjälp att tillgå.
Under de timmar jag var i garaget insåg jag vilken otrolig tid det tar att meka bil, förstår att människor nästan kan bo i garaget vissa perioder. När jag väl var hemma igen var det ju redan söndag kväll vart tog tiden vägen...

Det kändes i kroppen imorse att jag hade grejat med sådant jag inte gör så ofta, stel och trött var jag när jag vaknade, men det var skola för barnen så det var bara att gå upp. Efter att barnen åkt och kaffet var på gång insåg jag att det snöade ju faktiskt en del och kallt var det, så det blev till att elda i vedspisen och mysa med dottern innan det var dags att åka  hemifrån. Efter läkarbesök och matinköp tänkte jag göra ostkaka.
Det är något som jag lärt mig äta nu på senare år och jag får säga att det är mycket smidigt att äta som lunch eller så fungerar både varm och kall.
Just nu står de i ugnen och jag vänta bara på att de ska bli färdiga.
Någon dag kanske jag kan lära mig att inte göra saker som tar lång tid så sent på kvällen men jag får väl utnyttja tiden till studierna för jag får ju säga att det är väldigt lugnt just nu..

Ha det så gott alla nattugglor..:)

Som alla andra..

Jaha då har man börjat blogga precis som resten av hela världen, känns det som. Snart har jag avslutat min tredje och troligen sista föräldraledighet. studierna ska ta vid och det kommer att rulla på i 250 knyck. Nu när snön har börjat försvinna ser jag bara hur mycket det är att fixa här hemma. Huset, stallet, hagarna behöver fixas och trädgården väljer jag nog bort i år.Mitt sista år innan jag har min lärarexamen,sen får vi väl se om det finns några jobb.
Just nu känns tillvaron ganska bra, det var ju bara  några år sedan så stod jag utan någon egen bostad med två barn, två hundar och en häst. Relationer är ett eget kapitel, tyvärr är inte livet en dans på rosor och trots att jag inte är fyllda 35 år har min själ och kropp få tagit en hel del stryk på min väg genom livet.
Det är nu ganska exakt två år sedan som  jag började ana att jag höll på att krascha, men jag hade fullt upp och hade inte tid att tänka efter. Resultatet kom cirka sex månader senare, fibromyalgi, depression med mera. Jag befann mig på livets botten, krälade så långt ner man kan komma. Mitt liv kändes som att styra ett stort galärskepp, ostindiefararen, med mina barn ombord , ensam! i full storm.!
Utan hjälp i sikte. Skeppet höll på att kappsejsa, och den känslan av att se skräcken i barnens ögon över att de inte vet vad som händer, vill jag aldrig mer uppleva!
Tack vare mina vänner som hjälpte mig och en bra lyssnare lyckades jag hitta hjälp på det öppna havet. Jag insåg hur viktig jag är för mina barn, blev påmind om hur mycket de litar på mig, det är lätt att glömma bort det när man själv mår så fruktansvärt dåligt.
Men jag älskar dem och det är deras förtjänst, till stor del,  att vi lyckades få ordning på våran tillvaro.
Barn har en otrolig förmåga att se framåt och anpassningsförmåga. Mitt sätt att se på livet har omvärderats under de år som gått. Numera försöker jag att fånga dagen och leva i nuet.
 Ser fram emot veckans aktiviteter och nu ska jag avsluta detta, kaffet väntar.